peeelin

det hugger verkligen, det gör så förbannat ont.
ensamheten, ovissheten.. det gör mig så osäker,
det gör så att jag gör så onödiga & dumma grejer, gör så att jag säger onödiga saker...

just nu vet jag inte var jag ska ta vägen, jag har egentligen ingen ork till skolan...
& den bara måste börja imorgon tydligen, jag vill inte, orkar inte.
det gör så jävla ont..
det går verkligen inte att släppa & tänka på annat,
det har klistrat sig fast så hårt att det inte går att få bort..


jag vet inte vad jag vill,  det enda positiva är att jag fyller 18 & snart har mitt körkort i handen, men sen då ?
vad fan ska jag göra med livet ?

önskar att jag gjort annorlunda i livet, valt det andra alternativet vissa gånger..
men hur mycket jag än ångrar så sitter jag där jag sitter nu...

vad vill folk ha ut av att sprida saker om mig egentligen ? förstöra, avundsjuka ?
är säkert så, men det tar så jävla hårt... ni lyckas verkligen, grattis eller vad ska man säga ?
ni träffar precis på de ömma punkterna,  är ni nöjda nu när ni fick höra det ?  grattis igen isåfall.

hoppas det gjorde er lyckligare för stunden.